Jag är löjlig. Helt sjukt löjlig.
Hur många gånger har jag inte nu avslutat min blogg och därefter kommit tillbaka efter en kort tid.
Well, same shit, same shit igen. Nu är jag här. Efter en kort blogglivskris där jag gick igenom för och för-och nackdelarna med att tycka saker på internet.
Jag gjorde ingen excelltabell som jag har för vana att göra om allt som blir för komplicerat men lyckades komma fram till ett beslut ändå.
Jag är egentligen ingen velig människa. Har alltid vetat vad jag vill och oftast velat det nu, nu nu.
Senaste halvåret har det skett en del förändringar i mitt liv på "fel sida om östersjön" vilket gjort att jag kanske på ett sätt förändrats som person. Analyserar. Inte riktigt lika illa som min syster som analyserar allt i timmar. Men jag försöker tänka igenom saker och ting och försöka att sluta agera efter känslor. Vilket som är bäst är en helt annan fråga, då kan vi lika gärna gå in på "Vad är konst?" och sen slutar det med "Varför lever vi?" Så nu skippar jag skitsnacket och berättar helt enkelt för er att jag är tillbaka för att stanna.
Välkomna tillbaka. Hoppas att ni saknat mig!
Me "singing" Ronja Rövardotter i Thailand
Ja det har vi! (ser du hur oveligt och utan tvekan jag svarar). Fast jag kanske skulle skrivit "jag" och inte "vi", men skit samma.. får bli ett "royal we". Puss
SvaraRadera