Äter sällan lunch på Teatteri, men när jag väl gör det är det nästan alltid i sällskap av den här typen. Det händer mycket i mitt lunchsällskaps liv för tillfället. Så hon är förlåten för att pilla på sin telefon.
Och funderade över våra framtida hem som vi inte äger ännu och känslan när man väntar på ett telefonsamtal. Den känslan är alltid lite knepig varesig det gäller en person som man är lite sugen på, en lägenhet man budar på eller ett jobb man vill ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar