Jag tycker verkligen om att bo i Rödbergen. Tycker om att gå ut på Stora Robertsgatan och alltid se folk. Om man kommer från en småstad där man sällan stöter på en levande själ efter butiksstängning så är stadsmiljön uppskattad.
Men sen finns det ändå helger som jag inte vill något annat än fly till landet. Tystnaden, lugnet och den höga mysfaktorn.
Det är skönt att ha ett ställe som tillhör familjen och som verkligen känns som hemma.
Ibland är jag avundsjuk på mina vänner när de berättar om familjemiddagar på söndagar eller klagar att det var evigheter sen de såg sin familj, hela två veckor. My god!
Därför är det extra skönt när min pappa kommer hit för en vecka. Plötsligt är det jag som har familjemiddag 45 minuter iväg. Inget annat än ren lyx.
Vill ha pappas Canon G12. Hoppas att han glömmer den här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar