Efter tre och ett halvt år i Finland har jag använt mig av en hel del mer eller mindre korrekta finska uttryck eller så kallade finlandismer. De som hållit i sig längst är förmodligen "Selvä dä", "meininke", komotta, selyttar och "perrus, (ursäkta stavningen). Med andra ord uttrycker jag mig lite som en finsk fjortonåring med underlig brytning. Kanske inte i det positivaste laget. Men det fastnar från omgivningen. Problemet kan ibland vara att jag använder ord och uttryck fel eftersom jag sällan uppfattar ordets hela innebörd. Mitt nya favorituttryck som jag av någon anledning börjat använda till allt är "Hiillosta" eller kanske det stavas "Hillosa"? Ingen aning. Jag hillossar allt.
Tror att det betyder något med marmelad eller glöd. Men jag använder det istället för ord som "irritera" "mucka" "göra" "äta". Med andra ord till väldigt mycket. "Ska du hiillossa det där?" osv.
Dessutom har jag bytt ut ordet "fjant" mot "Hillo" som jag tror betyder marmelad?
Inser hur underligt det måste te sig för människor som faktiskt på riktigt behärskar det finska språket. Men det är helt enkelt bara så roligt. Dessutom kanske jag kan ha väldigt roligt åt dessa ordval den dagen jag på riktigt lärt mig finska.
(fotnot: för min mamma som inte uppskattar denna form av språkanvändning. Jag hillostar inte allt hela tiden. Bara ibland och i rätt omgivning)
Hillon till hund
Jag har aldrig ens hört det där hiillo-grejet. Det känns som om jag har missat något essentiellt som skulle kunna göra min vardag lättare.
SvaraRadera