Har ni tänkt på att Helsingfors gräsmattor alltid är välklippta men att man aldrig ser någon klippa dom? Magiskt. Är på kontoret och tar en traditionell surfpaus. Kanske surfpausen är 2010-talets rökpaus? Förmodligen. Lyssnar på en playlist som heter "Skitmusik som människor trots allt dansar till" som jag skapade för sisådär två år sedan när mitt förra jobbs VD skulle ha fest hemma men inte visste vilken musik som funkar. Klassiker.
Annars hade jag finbesök hela helgen men som tyvärr flög tillbaka igår. Ser honom i och för sig snart igen så tänker inte bli någon form av emo över den vetskapen. Det finns ju ändå det där som kallas för internet. Ni vet.
Tänk att mina päron hade ett förhållande i flera år där pappa jobbade på en båt i tio månader och de stackarna skrev brev till varandra. Alltså riktiga brev. Sådana som oftast kom fram först efter min pappa hade kommit hem. För mig är hela det mobila samhället så självklart att jag har svårt att förstå att mina föräldrar (som är så unga och snygga) faktiskt haft ett brevväxlingsförhållande och överlevde det. Galningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar