Resultateriet

Herregud vilken skillnad det blev med två lager vitt på väggarna. Från ett murrigt litet hus på nio kvadrat till ett ljust, fräscht hus som känns så mycket större. Vad tycker ni?

Måleriet

I onsdags körde vi in till Nagu för att shoppa färg till ministugan. Kom därifrån med färg till både väggar och möbler plus en ny motorsåg. Så kan det gå. Vi har nu ägnat de senaste två dagarna åt att riva ut grejer, göra förarbete och måla. Först med en muktistopp-färg och därefter med Tikkurilas vanliga vita. Den tog slut efter ett tag men vi hittade mer i Korpo by. Bra det. 

 När huset var tömt

 Första varvet grundfärg tog oss flera timmar. Det blev en sen middag vid 23:00. Men eftersom det är så ljust hela tiden märker man inte riktigt tiden.

 Men nypotatisen smakade extra bra efter så många timmars jobb

 På jakt efter mer färg

 Vi har verkligen haft tur med vädret hela veckan.Så fint här ute. 

 Skåpet målade jag i en blågrå nyans från Tikkurilas Symphony (tror jag den hette)

 Efter täckfärgen åkt på blev det fint och vitt

 Jag var också lite färgad av dagens program

 Eftersom Millas största passion i livet efter mat och pinnar är att åka supboard ägnade vi en timme åt det. Nikis målarkläder är verkligen fashion.

 Väldigt bekväm på brädan

 Om man åker iväg utan henne simmar hon ifatt en och krälar upp

 Captain Jack Sparrow

 Sen blev hon lite övermodig och fällde kalaset

 Jag är också fashion här ute. Väldigt läcker

 Sen åt vi burgare och drack lite vin. 

Bra dag!

Semester på Kaitholmeriet

Hej från semestern. I fredags checkade jag och Niki ut och styrde bilen mot Korpo. Här är vi nu med en veckas semester var. Njuter av att vara ensamma tillsammans på en holme med en hårig typ (även kallad hund) som vill supboarda hela tiden. Vi simmar, solar, lagar mat, läser böcker, klipper gräs och tar det bara lugnt. Har än så länge läst två böcker. Läste en på lördagen och en på söndagen. Mer om dem senare. Men åh vad skönt det är att logga ut från mailen, pimpla vin med mannen i mitt liv vid solnedgången och bara vara. Imorgon fortsätter vi dock på vårt projekt vi just startat. Projekt måla om vårt minihus invändigt. Den lilla stugan vi oftast alltid bor i har furuväggar som vi tänker förvandla vita. Hur läckert är det inte att ha ett gemensamt litet sommarprojekt? Nästan som om vi vore bloggande österbottningar. 

Kleiniseriet såld

För ett tag sedan lades Kleinis ut till salu på nätet. Niki och Seba (bröderna som äger kalaset) kände väl att det var slutet på en era. Seba som nyligen blivit pappa och som även ska flytta med den läckra Linda till Ryssland på diplomatjobb kände väl kanske också att det passar bra med lite mindre problem i livet. Likaså tänkte väl vi. Att ha Kleinis kräver tålamod. Man vet aldrig om man kommer fram eller inte. Men det är en vacker och charmig bil som förtjänar ett nytt liv. Oh well, annonsen lades ut och mer än 10.000 såg annonsen. En hel del hörde av sig och ville byta med allt möjligt roligt. Husbilar, motorcyklar, gamla golfbilar, you name it. Men sen en vacker dag blev plötsligt massor av typer intresserade och efter en titt av en glad holländare var Kleinis såld. 

Vi firade det hela förra veckan genom att besöka delikatessen på Stocka och laga en riktig brakmiddag. Raclette. Lamm och nötkött från disken, två olika racletteostar från disken och nypotatis till det. Bäst. Det som är så bra med just det där med att diskhandla är att man köper allt till högsta kvalitet men just den mängden man behöver. Förra gången vi raclettade besökte Smarket vid oss och fick köpa för mycket av allt och inte exakt det vi ville ha. Över disk kan man istället köpa den exakta mängden. 150g innerfilé 100g lamm, 100g ost av den starkare sorten 70g av den mildare. Ja, ni förstår. Så vår lyxigare variant av racletten blev faktiskt billigare än förra gången. Mer sånt. 

Men ja. Så här firade vi Kleinis hejdå. 

Friyay 2.0eriet

Vid lunchtid åkte jag och mitt nya team till Munksnäs för att klättra i träd. Med betalda biljetter i handen och förvarnade organisatörer trodde jag att allt var ok. Riktigt så enkelt var det inte. Ett annat företag hade hyrt hela banan och företaget "Zippy" har tydligen slutat läsa sin mail. Bra där. Istället fick vi hoppa in i två taxis och åka till Alberga där en liknande park ligger. Ingen större skillnad men lite störande i och med att vi slösade en timme på att bara ta oss. Oh well. Vi fick i alla fall klättra i träd och jag skuttade precis som föregående året igenom de svarta banorna som om jag vore Tarzan. Älskar upplägget. 

 Mobilbilder. Eller ja som vår styrelseordförande kommenterade på min instagram "Hoppas inte det är en företagstelefon du viftar tio meter upp i luften med". Absolut. 

 Efter klättringen slog jag mig ner på trottoaren utanför vårt hus för att vänta på att svärmor kom tillbaka med vår bil så att jag kunde åka till Ingå och umgås med de här två.

 Milli Vanilli blev så glad över att få vara tillbaka på landet. Ingå inviger för övrigt deras första hundpark imorgon och behandlar kalaset lite som presidentbalen. 

 Men kvällen var fin

 Och fullmånen kom på besök. Sakta men säkert

Och jag var precis som min syster klädd i randigt. Så som man är i skärgården när det är sommar. 

Thursdayeriet

Skuttade till kontoret iklädd gummistövlar och regnkappa på grund av ösregn. Har börjat mitt nya jobb de här veckan och har därför ett helt nytt team och nya arbetsuppgifter. Spännande att få leda en expandering till åtta nya länder men också väldigt utmattande för hjärnan. Märker att jag är helt slut i huvudet när jobbdagen är över. Så det ska va. 

Millas tumör är för övrigt godartad. Vi fick beskedet en vecka efter operationen och har därefter kunnat lugna ner oss lite. Det var en dramatisk vecka, fylld med tårar, ångest och skuldkänslor. Milla själv hade världens bästa vecka. Hon fick sitta fram i bilen, sova i sängen, äta lunch, bestämma promenadrutten, leka med pinnar oavbrutet, sova i soffan, äta ben, bli kramad och klappad på hela tiden, noll minuter ensam. Ja, sen så ringde veterinären och sa att kalaset i hennes tarmar är en växt. En växt som går att få bort eftersom den inte är elakartad. Vips var Milla nere på golvet och längst bak i bilen igen. Nu måste vi bara hitta en veterinär som kan ta bort den. Vår veterinär har inte de rätta verktygen för att klara av en sådan avancerad operation. Att sånt. 

Vårt kontor har för övrigt blivit featured av officelovin. Vi och typ Microsofts nya HQ. Pretty cool. Håller dock inte alls med om texten från våra designers. Men det är en helt annan historia.

Pic: Esa Kapila

De senaste dagarna(eriet)

Hörrni. Det har varit händelserika dagar. Så vi kör en bildbomb på kalaset.

 I torsdags hängde jag med den här pinglan på Drumsö. Blev bjuden på middag och fick dricka rosé. Lyxen.

 Fredagkväll var jag på Storys treårsparty i Saluhallen och avslutade kvällen på Skatudden hos Nikis syster och man. På lördagen bar det av till Grankulla.

 Eftersom Nikis andra systers dotter med det fantastiska namnet Lina hade tagit studenten. Grattis Lina!

 Efter Grani åkte vi till Skatudden med Nikis familj

 Hos Nikis mamma drack vi vin och spelade konstmemory in på småtimmarna. 

 På söndagen överraskade vi Nikis äldsta syster som fyllt 50 med skumpa på kajen.

 I strålande solsken

 Efter det gick vi till Allas

 Här köper Niki biljetter till hjulet i en väldigt låg lucka. Smart planerat.

 Sen åkte vi hjul i tolv minuter

 Varefter vi gick till Allas terass på kaffe

 Det flög över flygplan

 Och jag njöt av solen

 Efter det hade vi picknick i Tove Jansons park på Skatudden

 Nikis familj (han har fyra syskon)

 Efter det körde vi ut till Ingå och hämtade Milla från pappa. Han skulle ut och åka båt med sina bästisar och behövde hundfritt. Vi avslutade kvällen med middag i Grankulla hos Nikis systers familj. Myz

 I måndags hade jag mitt före detta team hos mig på charkisar och vin. Team Scandinavia är nog så fina typer. Fick blommor, vin och ett extremt rosa kort. Så himla glad över att ha fått ha dessa i mitt team.