Hejdåeriet

Efter att ha ätit en snabb middag på Teos, städat ur lägenheten (vi gjorde det lite halvhjärtat) och sålt soffan svinbilligt lämnade vi över nycklarna till vår numera föredetta hyresvärd. När vi därefter promenerade "våra" fyra trappor ner för sista gången till bilen kändes det hela nästan lite sorgligt. Inte för att vi inte är glada över vårt nya hem utan för att det alltid känns lite konstigt när man lämnar en period av livet. 

För oss var Skeppsredaregatan 4 vårt första gemensamma hem. Hemmet som vi tillsammans skapade och levde i. Hemmet där även bestämde oss för att ta steget och köpa ett gemensamt framtida hem. Helt enkelt ett mycket lyckligt och fint år vi spenderade där. En lägenhet i intressant skick (vi kallade badrummet för tidsmaskinen, finns en anledning till att ni aldrig fick se det) som var himla mysig. 

Nu är vi tillbaka på landet, eller ja vårt hem de två närmsta månaderna. Nu tar vi det lugnt och firar lite. Det är ändå en känsla när man går mot en ny liten epok i livet. En epok som känns himla bra. Faktiskt.