❤️

Hej från Kastrup. Trots att fredagen var sorglig och tung så var allting också väldigt vackert. Min mormor som var familjens enda kristna fick ett väldigt vackert avsked. Prästen lyckades verkligen fånga henne i orden och musiken var så fin. Med Bachs Air, Så skimrande var aldrig havet av Evert Taube, Psalmen Var inte rädd, Som en bro över mörka vatten av Simon/Å. Arenhill och avslutningsvis Benny Anderssons Tröstevisa.

Kistan var ljus och täckt med rosa rosor och murgröna. Jag själv som lyckligtvis inte är en rutinerad begravningsgäst och hade inte tänkt tanken på näsdukar blev räddad av min moster. Hon visste bättre.

Allt som allt var det en tung men väldigt vacker stund. Det känns skönt att det är över och att mormor numera får vila i lugn och ro och att enligt hennes egen tro få vara återförenad med sin man och sin yngsta dotter. Jag är glad över att hon trodde på gud även om jag själv inte gör det. Det känns bra att hon fann tröst och lugn i det. Allt blir bra.

 Efteråt åt vi i den närmsta familjen middag tillsammans på Hotel Tre Liljor. fint