Pensionärsliveriet

Inget toppenväder här idag precis. Men jag har plockat svamp, bastat, simmat, lagat mat och nu sitter jag i soffan framför brasan med en kopp te och tittar på Downton Abbey. Kan hända att jag redan sett alla avsnitt men vissa saker är värda att upplevas på nytt. Hade egentligen tänkt åka hem ikväll men kollade in min kalender och insåg att min första möte imorgon är först tolv. Så jag sover här en natt till här kör in på förmiddagen istället. Så Skönt.

Fantastiskt ljus över öarna

 Någon var modig och höstseglade

 Jag var modig som hoppade i havet efter bastun

Fångsten ska ätas på tisdag då Jonski och Y kommer på middag. 

TV:eriet

Om man är en sån som jag som älskar reality-tv med dejtinginslag så har vi på riktigt världen bästa höst framför oss. Nu när Niki inte är med så kan jag passa på att se på allt. Han har inte en lika stor förkärlek till svenska dejtingssåpor som jag, vilket är helt förståeligt.

Så här är jag nu. Men en stor kopp te och SVT:s Dejtingsåpa "Tro Hopp och Kärlek" som handlar om präster som söker kärleken med Mark levengood som programledare. Det händer att man skäms och det händer att man blir väldigt konfunderad. Jag menar, vem diskuterar barn vid 23-års ålder på andra dejten och ordnar disco som en femåring? Jesus.

Sen har vi Bonde söker fru som alltid är en klassiker. Den yngsta bonden kommer dessutom från samma trakter som jag. Hade vi varit lika gamla hade jag rotat fram honom i skolkatalogen. Nä men hur härligt är det inte att hänga med när bönder dejtar?  Sån myz.

Gillar man mer Intriger så ska man hålla sig till Bachelor Sverige. I år är dom på Aruba och gullar med varandra. Min favoritdel av programmet är de eftersnack som sänds efteråt med alla tjejerna samlade och snackar skit om Bachelorn. Herregud vad det kan hetta till där.

Program jag skippar iår:
Paradise Hotel. Känns som om det bara blir sämre och sämre för varje år. I år är det extra dåligt. Konstigt klippt, tråkiga karaktärer och så har jag väl tröttnat på den typen av tv. 

Gift vid första ögonkastet. Alla skiljer sig, handlingen går långsamt framåt och experterna känns helt galna. Nej tack. 

There's a rhythm in rush these days. Where the lights don't move and the colors don't fade. Leaves you empty with nothing but dreams. In a world gone shallow. In a world gone lean

Hej från ingå. Åkte hit på morgonen tillsammans med Milla. Niki behövde åka till sitt lande men jag ville hellre åka hit. Tycker att det är lite väl långt att åka till Nikis holme endast för en natt. Men han behövde ta hem Kleinis som har stått på Korpo ett bra tag så därför blev det så. 

Men att vara på landet ensam var något jag pysslade med varannan helg under singelåren. Nästan glömt bort det där med att man kan äta halvfabrikat och lyssna på svinhög musik och sjunga högt och falskt. Niki är en sån typ som sänker musik. Jag är den som höjer. Jag tycker att musik ska lyssnas på så högt som möjligt. Helst ska man inte höra något annat. När Niki är i närheten så sänker han, sänker på samma sätt som mamma allltid gjorde när hon kom hem från jobbet. Sådär partydödar-sänker. 

Så ja, ikväll ska jag lyssna på musik på en väldigt hög volym. 

(Ps. Finlandssvenskar använder ordet "saktare" istället för "sänka", som om de ville ha sin musik i slowmotion. Himla underliga de där mumintrollen)

Parkeriet

Det här med att vi även tittar på andra områden än var vi bor nu i lägenhetsjakten har för det mesta känts ganska roligt. Men idag, när jag tog en lunchpromenad med Milla i vår "trädgård" så kände jag att det framtida hemmet borde i alla fall ha något liknande. Kanske inte kan kräva en Brunnspark men en omgivning där det finns gamla träd, gräsmattor och lite hav i närheten. Tror det är något jag kommer att sakna och längta efter annars. 

Vår lägenhetsjakt går annars sådär. Känns som om det inte finns något på marknaden? Hur kan det finns så få lägenheter att välja mellan? Och varför äslkade människor, ni som säljer era lägenheter skaffar ni för guds skull inte en stylist?

Om jag kollar lägenheter i Stockholm så kan jag tänka mig att flytta in i varenda en. Här däremot finns det lägenheter där människor inte ens har tagit ut soporna. Dessutom finns det bilder som ser ut att vara tagna med min gamla Sony Eriksson-telefon från 2004. Suddiga, gråa och där man inte alls ser hur själva lägenheten ser ut. istället ser man fotografer i speglar med blixt, ett hörn och i värsta fall finns det inga bilder alls. 

Sen finns det såklart de som har ansträngt sig.Framförallt finns det en förmedling som man märker satsar. Hoppas ändå att det kommer mer av den trenden hit. Att människor förstår att faktiskt försöka sälja sin lägenhet lite mer ordentligt. 

 Hatar att blogger förvandlar alla mina knivskarpa bilder till suddigt blurr. Måste verkligen byta till wp.

Separereriet

Har haft en ganska hektisk dag. Sprungit runt på diverse potentiella kontor, träffat flera olika inredningsföretag och försökt få lite mer hum om vad vi faktiskt vill ha. Kontorsjakten har faktiskt lärt mig massa nytt. Hur kontorskontrakt ser ut, vilka firmor, typer av kontor det finns, längden av avtal, vad som ingår, hur inredningsfirmor jobbar, vad är viktigt och vad är inte viktigt. Framförallt har vad vi faktiskt vill ha blivit riktigt tydligt av allt letande. Räknade ut med min kollega att vi den senaste veckan besökt 18 stycken. Har nästan hunnit bli kontorsexpert på vägen. Behöver du nytt kontor? Fråga mig. hehe. 

Nu har jag landat hemma. Hänger med ett glas vin i handen och väntar på middagen (Niki lagar idag). Tycker att veckorna går så fort numera. Poff säger det och plötsligt är det bara fredag kvar innan veckan är över. Så konstigt ändå. Spanade in min kalender och insåg att mina veckor här framöver är jäkligt fulla. Så jag tänker med gott samvete sitta här i bollen nu och pimpla vin. 

Lyssnade för övrigt på Veckans Bläcka (podcast) på hemvägen som vi för övrigt sponsrar i några veckor att Jennie som är gift med Filip Hammar ska separera. Vet inte riktigt varför jag blev så ledsen över det. Kändes så tungt på något sätt. Som om de var mina vänner. Men det blir väl kanske så när man hänger med en människa virtuellt (en väg) en timme i veckan. Man tror att man är vänner. Jag känner mig nästan hjärtekrossad. Fick samma känsla som när jag hade läst ut Martina Haags "Det är något som inte stämmer". Den känslan är så hemsk och hjälplös. Är så tacksam över mitt eget förhållande med mannen som jag älskar och lever med. Hur bra vi har det. Men det är väl kanske det som är det som är så hjärtkrossande med både Martina och Jennies separationer. Man ska aldrig ta varandra för givet och man vet aldrig vad som kan hända. Men ja, nu blev det här inlägget lite deppigt. Ska återgå till mannen i köket och krama honom lite extra. Berätta att han är fin och fantastisk precis som han är. 

 Innan köket låg han här. 

 Funderar om jag borde ha kungen och Silvia på mitt framtida skrivbord

 Lite sliten men annars helt glad.

 Fluffe är i alla fall söt

Och hösten är här.

Svartviteriet

En svartvit onsdag så här i början av oktober. Allt blev helt plötsligt mycket kallare bara sådär. Blev nästan förvånad när jag promenerade ut genom dörren imorse och möttes av ett helt annat väder än det jag supade till i söndags. Men hösten är ändå ganska härlig. Plötsligt vill man skutta till Demmers på Annegatan och shoppa te i fina burkar. 

Har väl annars egentligen shoppingförbud. Får inte handla grejer förens vi har ett nytt hem och sen står väl vinterns resebudget också högre i kurs än vad alla mina andra favoritsysslor att bränna pengar på gör. Inga klänningar, klackar, tallrikar, soffbord eller annat fuffens man gärna drar sitt plastiga kort för. 

Har faktiskt smartare ekonomi som ett av mina mål för det här året. Bättre ekonomi, mindre slösande med tankengången "yolo" och mer långsiktigt tänkande. Planering och budgets som ska hållas. Det är väl så det är, det där med att vara vuxen. 

Stockholmeriet

Ursäkta frånvaron. Var i Stockholm igår över dagen på några möten. Fram och tillbaka. Upp tidigt om hem sent. Herregud man blir trött av dessa småtrippar. Kändes ändå så skönt att få krypa ner i egen säng igår och inte behöva hotella. Nästa vecka ska jag till Köpenhamn på ett möte. Då får jag bli kvar över natten. Men det blir bra. Var längesen jag var där. 

En liten middag med Sara på Pontus in the air. Helt ok. 

Bildbomberiet

Hej från kontoret. Är tillbaka i stan efter en helg på holmen. Bland annat högg vi ved, spelade bezzerwizzer och jag läste ut boken jag köpte i fredags. Produktivt. 

Fick just min nya dator levererad och håller med andra ord på att tömma min gamla innan hela installationsbanan börjar på den nya. Bestämde mig för att skippa Air och gå tillbaka till en Pro. Airen var lite för svag för min del och spenderar man större delen av sin vakna tid så som jag gör framför en skärm så ska den också fungera bra också. Så det här är sista inlägget jag skriver från min Macbook Air. Vi hade två fina år. Nu går jag vidare (Dramatiskt).

Sista hoppen innan Niki packade in studsmattan för hösten

Milla var såklart med

Hur härligt är det inte att vakna första oktober till det här?

Kändes som en skön augustidag

Kaffe i solen tillsammans med Jojo Moyes senaste

Sen blev det en hel del vedklyvning. Det första trädet högg jag faktiskt för hand med en fiskarsyxa. Bra att man ändå kan. 

Niki höll på med sånt här.

Jag och Milla supade även runt i viken. Hon är helt okej att ha med sig på brädan. 

Ibland får hon för sig att dricka och då blir det lite vingligt. Annars är hon en snäll typ på brädan.

Sen var dte dax att packa ihop oss

Lämna holmen

Och åka hem

Med färjan i solnedgången.