Det yngre jag:et

Igår funderade jag en hel del på livet. Inte på livets mening och alltför djupa filosofier utan mer hur man lever och vad man skulle vilja säga till sig själv om några år. Skulle den 30-åriga Lina säga till den 24--åriga Lina att skärp dig, ta dig i kragen och väx till dig lite. Eller skulle jag helt enkelt ge mig själv lite space med stressandet. Så jag frågade Peppe vad hon skulle vilja säga till sig själv som 24-åring och fick de här punkterna.

Om råd till en tjugofemårig Peppe skulle vara:

1. Dumpa den misslyckade musikern! 
2. Avsluta din examen, det är skönt när det är gjort.
3. Du behöver verkligen inte ännu bestämma dig vem du ska leva resten av ditt liv med.
4. Tacka ja till alla utomlandskommenderingar/chanser du får/skaffar dig. 
5. Var lite mindre svartvit och absolut i dina åsikter.
6. Var inte så hård.
7. Lyssna på magkänslan och jobba med det som på riktigt är roligt, inte det som dina föräldrar tycker låter som ett fint jobb.
8. Shoppa färre grejer och fler upplevelser.
9. Så mycket mer är möjligt än vad du tror.
10. Livet är långt så du behöver inte stressa alls.


Bra punkter det där. Vad skulle ni (om ni nu är äldre eller vad ni nu än är) vilja säga till ert yngre jag?

Ett annat yngre jag.