Jag får ofta frågor av människor hur jag klarar av att vara här ensam här. Senast på den listan var min chefs fru som tyckte att det lät väldigt skrämmande. För det första så gillar jag det. Jag är en extremt social person där det händer saker hela tiden. Som motvikt till det behöver jag space. Extrem på båda hållen även om jag faktiskt ofta har sällskap här. Tinnis var tex här i fredags kväll även om vi båda somnade på soffan innan filmen ens börjat (vaknade när den tog slut). Igår var jag över hos mina grannar på drinks där även min faster med man höll hus. Så min ensamma helg blev inte ens så hemskt ensam. Sen vet jag inte riktigt vad det är folk menar att jag ska vara rädd för? Mördare? Troll? Älgar? Älgflugor?
Var en trudelutt på kyrkogården igår innan jag hamnade hos grannarna. Vackert.
Idag sitter jag här.
Vädret är kanske inte som hämtat ur bumbibjörnarna..
Milla hittade en gammal övergiven tennisboll. Succé
Whats up dawg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar