Min stora skräck sen jag började på MM är att försova mig. Jag har till och med drömt mardrömmar om det. Lite komiskt egentligen. I morse vaknade jag upp av att Anton ringde och undrade om jag var på väg. Shit. Jag var ute ur lägenheten på en minut och på jobbet fyra minuter senare. Dock såg jag ut som en riktig daijo. Misslyckad lilla My-tofs mitt på huvudet, (tro mig det klär mig inte). Men även om jag kände mig lika misslyckad som Tukksu så gick inte jorden under.
Alla försover sig ibland. Antar att det är lite mänskligt. Som Marina and the diamonds sjunger. "I am not a robot".
Nu ska jag ut med vovven sen ska jag laga mat till Antonius som Sabbe kallar honom :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar