Fössta tossdan i masseriet

Som smålänning är det här en dag att fira. Precis som ni finlandssvenskar firar svenska dagen och Runeberg så firar vi smålänningar dagen majoriteten inte kan uttala korrekt. Fössta tossdan i mass. Smålänningar har helt enkelt lite svårt med R. Jag har aldrig haft någon utpräglad småländska även om jag är uppvuxen i Värnamo. Tror det beror på att ingen i min familj någonsin prata småländska sinsemellan. Kanske för att pappa är Stockholmare? Mamma däremot kan dra på en riktigt grov dialekt när hon träffar andra smålänningar. Låter helt galet hur hon bara byter sådär. Hon gör i och för sig det med de flesta människor hon träffar med dialekt. Byter till vad de än pratar. Varesig det är skånska, norrländka eller finlandssvenska. Kan bli lite pinsamt ibland, pinsamt men lite charmigt. 

Har däremot väldigt många vänner som pratar småländska.
Det blir:
Måmå och mofa (mormor och morfar)
Kööka (Kyrka)
Kåv med bööö (korv med bröd)
Göka på bök (gurka på burk)
Och en av mina bästa vänner Matildas bror heter enligt henne Maaakus och inte Markus. 


Himla charmigt det där ändå även om jag är lite tacksam över att vara mer eller mindre dialektlös. Det gör mig kanske mer lättförstådd här i Finland. Jag använder väl i dagsläget en hel del finlandssvensk slang men jag pratar absolut inte finlandssvenska. Tycker att det är så himla konstigt när finlandssvenskar som flyttat till Stockholm helt plötsligt börjar prata stockholmska. Tror inte alls på det. Är helt säker på att de överdriver ordentligt. Kolla bara på min kära faster som bott i Finland sen hon var 21. Hon pratar fortfarande ordentlig Stockholmska. Man byter inte dialekt bara för att man flyttar. Dialekt är något man har eller inte har. Vad tycker du?