FMLeriet

Vaknade upp på fel sida idag. Såpass fel sida att det känns som om hela världen inte förstår mig. Väldigt emo av mig. Frustrationen och irritationen är ganska ovanlig för mig som för det mesta är en glad själ. Så här är jag nu. En aning hatisk och jäkligt bitter och kanske den suraste versionen av mig själv som visat sig iår. Alltså ingen trevlig människa att ha att göra med. Om en timme börjar företagets maffiakväll där vi ska döda varandra och dricka vin. Det kan hända att det piggar upp mitt humör lite, ja eller i värsta fall blir det ännu värre. Blir det så går jag hem. 

Någon skrev just i interna chatten att hen tänkte beställa veganpizza till alla på kontoret. Varefter jag typ ville ställa mig upp och skrika att jag inte vill ha någon jävla vegan-pizza. Ja, ni hör. Humöret, humöret är på topp. 

Borde hänga mera med träd.

Loungeriet

Hejsan hejsan från en lounge på Kastrup (Köpenhamn). Här sitter jag tillsammans med min vd och dricker ett glas vin. Eller ja, jag sitter ner och dricker ett glas vin medan han vandrar runt som en osalig ande talandes i telefon. Sådär som man kanske gör som VD. Vi dödliga får sitta ner och ta det lugnt.

Här har jag varit på tre möten och ska nu ta mig tillbaka hemåt och fira torsdag i min soffa. Köpenhamn är regnigt och grått men semivarmt och som vanligt har jag förundrats över danskarnas lunchvanor. De verkar liksom inte alls äta lunch? De äter typ bröd. Mycket oklart. Kanske bra att jag bor i Finland. Tycker ändå om lunch.

Bonuswayeriet

Klockan är halv sju och här är jag ännu. Det blev helt enkelt en lång dag men det gör inte så mycket när ens kontor känns som ett hem. Imorgon ska jag till Köpenhamn över dagen på diverse möten och flyget går svintidigt så borde verkligen gå hem. Misstänker att hunden saknar min närvaro starkt. Fint att fluffiga djur älskar en villkorslöst. Niki slutar först vid åtta och jag tänker att vi kanske kan gå på en pizza någonstans i våra hoods. 

Vår specialtillverkade karta har äntligen kommit upp på väggen. Lasercuttad och glad. Tyvärr har tydligen någon ö hamnat lite fel eller snett. Men om man inte berättar det så är det nog bara personer med specialförmågor som märker det. 

Helgeriet

Fredagen var lugn. Hade faktiskt varit på kontoret både torsdag fredag. Först in dock sådär som det kan bli när tidszonen i ens huvud är lite fucked up. Så var ganska trött men tittade ändå på Sveriges mästerkock halva natten. Bra där. Gick tidigt upp på lördagen och bakade bröd eftersom delar av Nikis syskon skulle komma på frulle hos oss. Vilket de även gjorde. Trevligt att se dem alla. Kul det där att alla bebisar alltid tycker att Milla är superskrämmande den första kvarten sen glömmer de bort att vara rädda. Det finns hopp för att A-bebin ändå blir en hundmänniska. Det finns hopp!

På kvällen kom massa kompisar hit och jag och RSC lagade en lasagne och glass med kinuskisås (kolasås för svenskar).  Söndagen var så slö och sömning att den även innehöll pizza från kartongen. Det var den helgen. Slut. 

Svareriet

Men hej! Har varit så trött och opeppad sen jag kom hem att den här biten hamnade lite på paus. Men hej! Ny vecka och ny jag. Sov faktiskt hela söndagen igenom som en liten patetisk hamster. Ett resultat av att gå och sova jättesent varje kväll och vakna halv sex varje morgon plus lite vin. Men Tack för frågorna hörrni! Fick sju mer än vad jag hade trott att jag skulle få. Har även blivit mobbad av Jonski för min hästbild. Hon skickade tre stycken förstoringar på mitt ansikte med HAHAHA. Tack.

Well svaren har vi här!

Jonski frågade
Poserar du med hästhår på huvudet?
Ja, tänka sig att det gör jag. Vad ska man annars göra när man poserar med hästar? Tack flr de fina close ups du skickade åt mig på mitt ansikte. 

Kugge frågade: 
Om du skulle ordna världens bästa fest – hur skulle den se ut? H: trogen bloggläsare

Om jag hade haft lite mer resurser hade jag nog hyrt ett ställe. Inte för fancy, då brukar människor inte slappna av ordentligt. Sen skulle jag bjuda in alla mina och Nikis vänner (har typ aldrig träffats) och haft något tema där alla hamnar i olika lag och ska ta sig igenom dagen med olika uppgifter så att de verkligen tvingas lära känna varandra. Helst ska alla ha klätt ut sig också, helst väldigt galet. Skulle avsluta det hela med en superduper middag där jag gett alla uppgifter vad de ska lyckas göra under kvällen. Därefter massa bra musik och ett väl nerstampat dansgolv. En annan sak som jag skulle vara noga med är bordsplaceringen. Placera människor som passar med varandra så att alla har kul. Det händer att människor placerar mig på fest i en lite mer lågmäld hörna för att jag ska liva upp dem. Blir obekvämt för alla. Okej svar?

AH och Jennifer frågade

Om jag någonsin kommer att flytta tillbaka till Sverige?
Äh, jag vet inte. Det är ingenting jag varken vill eller strävar efter. Det har funnits perioder i livet då det har känts självklart att det någon dag kommer att hända. Numera känns det ganska osannolikt. Men man ska aldrig säga aldrig. 

Jennifer frågade även
Vilka som är mina tre topp drömmar i livet?
Well. Nu är jag ingen Blondinbella som delar in livet i mål. Jag är inte riktigt den typen. Men drömmer gör jag såklart. Skulle vilja se mycket mer av världen. Gifta mig med den där typen jag bor med och sådär bli gammal med honom och att alltid ha ett jobb jag gillar och uppskattar och kan växa i. Var det tråkiga svar?

Johanna frågade

Om du inte hade blivit det du blivit, vad skulle du ha velat bli då? :)

Den här frågan ställde jag till dig i bilen häromdagen. Jag tror att om jag inte jobbade på en startup så skulle jag gärna jobbat ed casting. Casta reality tv-program skulle jag nog vara jäkligt bra på. Människor. 

Sofia skrev och frågade: Jag började läsa din blogg för några veckor sen och det var typ samma dag du skrev ett inlägg om den småländska dialekten. Jag tyckte det var ett så lustigt sammanträffande eftersom jag själv är född och uppvuxen i Växjö och flyttade till Finland när jag var 12år. Så nu undrar jag, saknar du Sverige och pratar du finska?

SÅ kul med en till smålänning här. Har du behållit dialekten trots att du flyttade hit som tolvåring? Sverige saknar jag egentligen inte alls. Jag kan sakna segment från Sverige. Människor, vissa system, detaljer så som sköljd sallad, falukorv, dansgolv, bokaffärer fyllda med svenska titlar, känslan av att vara en majoritet, att kunna tjuvlyssna på människor utan att anstränga sig, fri frakt från nätbutiker, kebab från småland, desiréebakelser, soldatens ärtsoppa och mycket mer. Å andra sidan saknar jag grejer härifrån när jag är i Sverige. 

Min finska är ingenting att hänga i julgranen. Jag förstår sammanhang, kan kommunicera i butiker, restauranger, hundparker. Är dock oftast såpass lat att jag utöver det kör på engelska. Hur är det med dig? Du kan säkert finska?

Min mamma frågade:
Ja - och så var det mamman som du tänkte åtminstone skulle intressera sig och ställa en fråga. Varför då? Jag vet ju redan allt, eller hur :-) 
Jo - förstås - kommer du att vara i Ingå när vi är där påskveckan?

Ha! Kul att du tror att du vet allt :D Men jo mamma, jag har tänkt att va stora delar av veckan i Ingå. trevligt va?

Tack för frågorna! 

Under tiden frågeinlägget kom upp flög jag en A380 och var nöjd. Alltså en dubbeldäckare där jag satt längst bak på våning två i tron på att jag skulle få sitta relativt själv. Hade rätt. Tydligen ville ingen annan sitta där så hade hela raden för mig själv. Lyxen. 

Frågeriet

Hörrni! Med risk för att ingen kommer att fråga någonting (skräcken) så tar vi en frågestund. Äh vad som helst. Fråga vad du vill. Om du vill fråga någonting. Om ingen frågar någonting så litar jag i alla fall på att typ min mamma, Jonski och Kugge ställer en fråga? Hörrni. Ni andra. Vilka är ni? Kan ni inte säga något fenomenalt om er själva samtidigt?

Typ.

"Hej, Jag heter Erika och vet inte alls varför jag läser din blogg men jag tycker om uppvärmda toalettsitsar och helljus"

PUSS PÅ ER! 

Hejdå US and Aeriet

Dags att åka hem. Elva dagar går förvånansvärt fort men jag tycker ändå att vi hunnit med mycket. Det har varit en så himla härlig resa. Att få hänga runt och se min syster liv här har varit jäkligt roligt. Framförallt har det varit jäkligt roligt att få hänga med henne. Det var länge sedan bara vi gjorde något ihop och det är faktiskt något jag verkligen har saknat. Vi är ganska bra typer när vi hänger på tumanhand. Vi liksom bara är och har det roligt. Är väldigt tacksam över att få ha Johanna som min storasyster. Hon är en genuint snäll, ödmjuk, smart och generös person som dessutom är väldigt rolig. Livet utan syskon skulle nog vara ganska tråkigt. Fint att ha typer som hänger med en hela livet i vått och torrt. Tryggheten i den vetskapen. Tack Johannis för att jag fick komma hit och hänga med dig. Det var bäst! Ses om en månad! Love you!

Personlighetstesteriet

På jobbet (jo jag läser chatterna) håller alla på med ett personlighetstest. Testade själv och kände faktiskt igen mig själv i beskrivningarna. Kul också att jämföra med kollegor och se vilka man verkligen är tvärtom med. Här har ni mig. The Campaigner ENFP-A. Testa själva! HÄR!

Googleriet

Idag hade vi en sån där dag då vi liksom bara måste fixa massa saker. 
Eller ja. Johanna behövde lämna tillbaka:

- Dykarutrustning till Stanford
- Dykarutrustning till dykstället i San Jose
- Böcker till Stanford
- Gå på ett möte på Stanford

Plus att vi behövde hämta en bil på flygplatsen. Vet ni hur mycket tid sånt här tar här? Man kör dit, man kör hit och man kör dit och man kör och man kör. Väldigt mycket tid i bilen blir det men å andra sidan känner jag mig ganska säker på min sak nu i den amerikanska trafiken. Övning ger färdighet. Älskar att man får svänga höger mot rött. Älskar inte lika mycket att man får köra hur som helst på motorvägar. Köra om på högersidan?!

Hur som helst så började vi i alla fall morgonen (innan allt det här) med att besöka Googles HQ i Mountain View. Vår Google-vän fixade badges till oss, cyklade runt med oss överallt i Campuset, visade oss rutschkanor, matsalar, foodtrucks, mera matsalar, mer mat och ännu mer mat. Är väldigt förvånad över att google-anställda inte är tjockare? De har liksom gratis mat överallt. Var du än tittar så finns där mat. Jag hade blivit en boll av den där miljön. Plus att allt är gratis. Ni vet, jag är ändå från Småland.  Nej, men det var superkul att få se hur Googlers har det. Så tack till A för att A orkade visa runt oss. It was a blast. 

Nu är vi hemma. Lagar mat och har tänt en brasa. Hör och häpna. Det regnar här nu och är kallt. Precis lagom till att jag ska åka hem. 

 Om man tycker att man är lite skabbig i håret när man jobbar på Google får man även klippa sig gratis. 

 Överallt mat

 Och så cyklar man överallt på Google-cyklar

 Hittade vårt Ingå-hem på google maps

Home sweet home

Monterey, Carmel, 17 mile drive och Big sureriet

Lördagen var väldigt havsbetonad. Körde snabbt söderut ner till en liten stad som heter Monterey. Johanna skulle nämligen göra det där sista djupdyket för att få djuphavscertifikatet. Så jag dumpade av henne i Fisherman´s wharf och utforskade staden några timmar för mig själv. Vandrade längs med strandpromenaden, spanade in småbutiker och åt lunch och läste bok med mig själv. Sådär som man ska göra när man har semester. 

När Johanna dykt upp igen (hahahhaha, dad joke) körde vi tillsammans ännu mer söderut längs med havet och den lilla rutten 17 mile drive som är en himla naturskön sträcka. Stannade och fotograferade lite, spanade på sjödjur (oklart djur i havet pga avstånd). Efteråt körde vi igenom världens sötaste lilla håla Carmel och spanade in de fantastiskt sagolika husen. Ser ut som en hobbit-by för rika pensionärer. Förmodligen vad det är också. 

Avslutade rundan med att köra ner längs med Big Sur för att spana på solnedgången. Ahhhh så himla vackert. Varför är allt här så himla fint? Kullar, hav, dalar, växter? Vill liksom bara krama kalaset och säga att det är fint. Att ni kommer att överleva den där idioten ni har till president. Sen körde vi hem. Jag gasade på ordentligt på motorvägen precis som alla andra amerikaner. Om ni hittar en enda som håller hastigheten här ska ni få en chokokaka av mig. 

 Alltså, tror de här på riktigt gillade mig.
Vi liksom bondade på en själslig nivå. Såg varandra djupt in i ögonen och bara visste att det skulle vara vi resten av livet. 

 De här fåglarna sprang fram och tillbaka efter vågen. 

 Den nycertifierade djupdykarn

 17 mile drive

 Carmel

 Bubbel i Carmel

 Big Sur och solnedgången

 Fin den här systern. Med havshår. 

 Sen gick solen ner

 Och tiden stod lite stilla

Som den kan göra när man tittar på det här.

Woodsideriet & Skylineriet

Började morgonen med att åka ner till hästarna och ta ut dem på en längre ritt i Woodside. Red runt bland red wood-träd och vattenfall och försökte få min Flicka att chilla lite i nerförsbackar. Alltid intressant det där med att rida för mig. Rider så sällan nu för tiden att varje gång känns lite som en långsam uppfräschning. Sen lider jag väl lite av det där med att ha ganska dåligt självförtroende på hästryggen. Är väldigt medveten om att det grundar sig på alla mina år i ridskola. Hur de där tysta och blyga flickorna i skolan förvandlades till monster i stallet och strök bort en från skötarlistor, gömde ens grejer och berättade hur värdelös man var på hästryggen. Det har tyvärr satt sina spår. 

Funderar på att göra en Johanna och utmana mig själv lite. Hon var rädd för djupa vatten - nu djupdyker hon. Hon var rädd för att köra inne i storstäder - nu kör hon i downtown hur bra som helst. Kanske jag bara borde ta tag i mina rädslor för vad människor runt mig tycker om mina ridkunskaper och boka in mig på ett ridläger någonstans? Ska fundera på saken.

På kvällen tog jag, Johanna och B en längre promenad bland kullarna här på Skyline. Har hikeat här så ofta jag kunnat och tycker att det är lika fantastiskt varje gång. Ska ha som mission att hitta en hiking trail utanför Helsingfors. Worst case scenario får jag kalla Millas kisspromenader till Tölöviken för hiking. Hehehhehehehe.

Well. Nu har vi ätit pasta och dricker härefter rosévin. Älskar att rosésäsongen är tillbaka. Har saknat den.

 Efter att vi ridit spolade vi av hästarna varefter de alla tre någon minut senare rullade sig. Yepp. 

 En mycket nöjd Felix

 Hiking på ridgen

 Fight back. Right.

 Ser ni hur naturlig jag blivit av den här resan? Har inte använt annat smink än mascara på hela resan och låter håret bara vara. Tänkte att det är vettigt att ge hela sig själv semester. Känner mig väldigt zen. ;)

Här nere ser ni Palo alto och Stanford. Det där tornet bakom pölen är Stanfords torn. Nu vet ni det. 

Var vi bor