Andaseriet

Herregud så jag var deppig igår. Var tvungen att ta en lång promenad (nästan till Vanda) för att reda ut mina känslor. Varför känner jag så som jag gör just nu? Varför är jag så ledsen? Är jag stressad? Okej, varför är jag stressad? Varför känns det som om jag inte kan eller förstår någonting alls för tillfället? Okej, kanske det grundar sig på en rädsla. Sådär höll jag på. Rättade till saker i mitt huvud. 

Hur jag uppför mig, hur människor i min omgivning är och gör. Vad vill jag egentligen ha ut av hela skiten? Vad är viktigt? Är det viktigt för mig att vara bra på allt hela tiden. Kan jag inte bara chilla lite. Acceptera att jag är en människa och inte en robot.

Kom efteråt hem till Niki, den där trygga typen som jag älskar så mycket att det gör ont och bad honom krama mig lite. Sen sjöng han sånger och dansade lite för mig. Konstigt nog kändes livet bättre. Behövde bara lite tid att få förklara saker för mig själv. Få lite tid att tänka igenom hur jag lever, hur jag lär och hur jag behandlar andra i min omgivning och därefter bara få en kram och lite dans. 

Nu är jag tillbaka. Hade kanske en lite för hektiskt vecka förra veckan med allt vad Slush heter. Nu tar jag den här veckan. Gör sånt som får mig att må bra.