När bortieriet känns bättre än hemeriet

Jag är i Norge och mellanlandar hos Niki i Sandefjord. Ska så småningom åka det supertråkiga tåget till Oslo och Gardemoen för att flyga tillbaka till verkligheten. Inte så sugen på det ärligt talat. Lider av söndags/måndagsångest gånger sisdär 2000. Vill inte alls åka hem till det finska livet. Kroatien var ändå lite som smör för själen och jag blev till och med brun (lite indianliknande röd dock) på bara tre dagar. Känner mig som en ny människa.

Har i alla fall nya kroatiska örhängen att trösta mig med.